Vad är egentligen en NFT och hur fungerar det?

Ytterligare en fluga att hålla koll på? Eller är denna faktiskt här för att stanna?

Ja, vad i hela världen är egentligen en så kallad NFT (Non-Fungible Token) och varför betalar folk miljontals kronor för dem? Här reder vi ut detaljerna.

Om du besökt någon del av Internet de senaste månaderna har du säkert stött på begreppet NFT. Bokstäverna i akronymen NFT står som sagt för Non Fungible Token. Något som inte direkt gör det tydligare vad det egentligen är frågan om. Och hur kan en tweet, en liten teckning eller en låt helt plötsligt bli en NFT och varför betalas det hiskeliga summor för vissa av dem?

Ett digitalt bevis på att något är unikt

Börjar vi med att titta på själva uttrycket NFT översätts ju ”Non” direkt till ”Icke”. Fungible översätts (tyvärr) inte till ”svampbar”, utan finns faktiskt försvenskat som ordet fungibel. Ordet i sig betyder ungefär ”saker som är så lika varandra att de är direkt utbytbara”. Exempelvis två likadana pennor. Byter vi pennor med varandra har vi fortfarande varsinn penna. Den närmaste korrekta översättningen för ”Token” är ”pollett” eller möjligen ”bevis”.

Så en NFT är alltså en ”Icke fungibel pollett” eller ett ”icke utbytbart bevis”. Kort sagt, något som är unikt och inte går att kopiera.

Men en tweet eller låttext kan väl inte vara unik?

Jo, faktiskt. Åtminstone numera och om skaparen själv vill det. Låt säga att jag skulle vilja skapa en NFT av den här artikeln. Alltså en datafil (vilket rent tekniskt är exakt vad en NTF är) som bortsett från texten och bilderna också innehåller information om att detta är den enda originalkopian av just denna text. En orignalkopia som också är skapad och signerad av personen som äger texten (i detta fall jag). Hur går jag då tillväga?

Jo, att lägga text och bild i en fil och spara på min dator är ju inte särskilt svårt. Men för att just den specifika filen ska vara omöjlig att både kopiera och förändra behöver den lagras på ett sätt som möjliggör just det. Och det är här NFT-begreppet kommer in.

Texten och bilderna i artikeln jag vill göra till en NFT kommer givetvis kunna kopieras och spridas precis hur som helst. Däremot kommer ingen av dem som gör kopior av artikeln faktiskt kunna bevisa att de också äger den kopia jag (skaparen) valt att benämna som originalet av den.

En NFT sparas i en blockkedja

Och här börjar det bli knepigt. För att kunna göra min artikel till en NFT behöver den som sagt sparas på ett sätt som gör den omöjlig att kopiera och förändra. Det behöver även gå att verifiera att det är just originalet samt att det är just jag som godkänt att det också ska vara originalet.

Smidigt nog finns denna funktion naturligt i (den något röriga) världen av kryptovalutor, t.ex. Bitcoin. Eller mer precist finns funktionen i den teknik Bitcoin och andra kryptovalutor är baserad på. Så kallade blockkedjor.

Blockkedja - Block Chain - Över hela världen
Krypotovalutor existerar i olika så kallade blockkedjor. Vilket i princip är stora självkontrollerande, databaser där alla delar av informationen ligger utspridd över mängder med datorer och servrar.

Att gå igenom exakt hur blockkedjor och kryptovalutor fungerar lämnar jag till en kommande artikel. Men kortfattat fungerar det så att min datafil (innehållandes den här artikeln) placeras i en så kallad blockkedja där den krypteras, delas upp och sprids ut över datorer och datacenters världen över. Blockkedjan håller sedan koll på att filen aldrig förändras på ett icke-tillåtet sätt.

På så vis blir filen i princip helt omöjlig att kopiera och ändra. Det enda sättet att komma åt den är att ha tillgång till rätt inloggningsuppgifter. Något som gör den unik. En NFT helt enkelt.

Men det här låter ju varken säkert eller seriöst ?

Rent tekniskt är säkerheten densamma som för just kryptovalutor. Vilket i grund och botten är extremt säkert om man ser till själva systemet såsom det är byggt. Väljer jag att spara exempelvis en text i en blockkedja jämfört med att placera den i ett kassavalv finns alltid möjligheten att någon spränger sig in i kassavalvet och stjäl texten. Likaså kan kassavalvet utsättas för andra påfrestningar som gör att texten förstörs. Placerar jag istället texten i en blockkedja finns det, utan rätt inloggningsuppgifter, ingen möjlighet att komma åt eller ta bort den (något som dock kan vara problematiskt i sig).

För att en blockkedja ska sluta fungera krävs det i princip att samtliga datorer och servrar som är anslutna till den förstörs. Något som i fallet med de större blockkedjorna är extremt osannolikt. Däremot gäller det ju givetvis att vara ohyggligt försiktig med just lösenord och andra inloggningsuppgifter till de konton som används för att hantera de NFT:er man faktiskt äger.

Varför ska man äga en NFT om själva innehållet går att kopiera hur som helst?

Av samma anledning det vore kul att ha Mona Lisa eller Skriet hemma på väggen och inte bara kopior av dem. Kopiorna må se ut, kännas och vara i övrigt exakt som originalen. Men det är inte originalen. Det samma gäller för frimärken, Pokémon-kort eller vad som helst. Föremålet behöver ju heller inte ha ett värde i sig, utan tilldelas istället ett när någon faktiskt vill äga just originalet.

Detsamma är sant för NFT:er. En digital bild har inget värde i sig. Finns det däremot tillräckligt stort intresse att äga något skaparen utsett till originalet får bilden ett värde. Desto fler som vill äga bilden, desto högre blir värdet.

Köp - Sälj - Skapa - NFT - OpenSea
Det finns en mängd sajter som låter en skapa, köpa och sälja NFT:er. OpenSea är en av de mer välkända.

Får man göra vad man vill med en NFT man köpt?

Nej. Alla villkor för exakt vad som gäller för vilken NFT listas vid försäljningen av den. I regel får man varken äganderätt eller kontroll över upphovsrätten för NFT:n man köper. Man får heller sällan göra nya kopior av eller sälja det faktiska verket, den faktiska tweeten, låten eller vad NFT:n nu avser. Det enda man egentligen äger är just det skaparen av det faktiska verket bakom NFT:n i fråga valt att inkludera i just den NFT man köper.

Finns det några risker med NFT?

Precis som med all annan konst och liknande verk finns det alltid risker. Inte så mycket rent tekniskt. Så länge man är försiktig med sina lösenord och inloggningar. Däremot finns det en del farhågor när det kommer till hur andra behandlar möjligheterna att skapa NFT:er. Det finns exempelvis inget som hindrar mig från att ta första bästa bild från Internet, skapa en NFT och försöka sälja den som ett original.

Detta är dock ett problem även i den verkliga världen där piratkopior av allt möjligt cirkulerar friskt. Så precis som med allt annat gäller det att vara källkritisk och vaksam kring vad man köper och av vem.

En annan risk med NFT:er är att de kan innehålla precis vilket digitalt material som helst. På grund av den extremt oförlåtande säkerheten i blockkedjasystemet betyder detta att en uppladdad NFT, utan rätt inloggningsuppgifter, i princip aldrig går att radera. Varken av polis, regering eller privatpersoner. Något som potentiellt kan ge upphov till att bilder, filmer och annat som inte borde finnas på Internet laddas upp och i värsta fall aldrig kan tas bort.

Varför blev NFT:er så populärt helt plötsligt?

NFT är faktiskt inte en ny företeelse. Redan 2012 skapades något kallat Colored Coins i Bitcoin-blockkedjan. Dessa var en typ av Bitcoins som också kunde assosieras med andra värden än rena valutor. Själva tanken bakom konceptet NFT myntades dock redan 1991, men då i syfte att tidsstämpla digitala dokument på ett sätt så de inte kunde förfalskas.

År 2017 lanserades Cryptokitties. Vilket är precis så sött som det låter. Digitala katter som kan köpas och säljas. Varje katt är unik och äganderätten lagras i en NFT. Projektet startade som ett experiment för att undersöka just möjligheterna med NFT och ”smarta kontrakt”.

Cryptokitties - Ta hand om NFT-katter
Kan det bli sötare än digitala katter som inte går att förstöra? Bild från cryptokitties.co

Det var dock inte förrän i år (2021) som fenomenet fullkomligt exploderade när ett antal kända personer började skapa och framförallt sälja NFT:er. Här sticker framförallt Mike Winkelmann (mer känd som Beeple) ut. Han är en digitalkonstnär som under mars lyckades sälja en NFT via auktionshuset Christie´s för hisnande 69 miljoner dollar.

Artisten Claire Boucher (Elon Musks partner, mer känd som Grimes) sålde digital konst för 6 miljoner dollar under början av året. Medan Twitters grundare, Jack Dorsey, sålde en NFT av sin första tweet för 2.9 miljoner dollar.

Många musiker har också sett just NFT:er som en alternativ inkomst när konsertscenen i princip helt dött ut under pandemin. Bandet Kings of Leon var exempelvis först ut med att lansera NFT:er relaterade till ett album. En bedrift som hittills dragit in närmare 2 miljoner dollar, varav 500.000 donerats till Live Nations fond för att stödja scenarbetare under pandemin (fint).

Även andra företag och instanser har börjat hoppa på NFT-trenden. T.ex. har den klassiska fotoramen fått sig en uppsving där nya varianter specifikt utformade för att visa konst från NFT:er börjat se dagens ljus.

Så är NFT:er här för att stanna? Personligen tror jag absolut det. Och sitter jag med miljontals kronor och inget att spendera dem på en vacker dag vore det ju kul att äga originalet av källkoden till det första Zelda-spelet. Om Nintendo skulle ge sin in på NFT-scenen. Fingers crossed.

Utvalda produkt- och återförsäljarlänkar i våra artiklar är affiliate-länkar. När ett köp, inom en viss tid, görs via en eller flera av dessa länkar erhåller vi ibland en mindre provisionsdel på köpesumman. Läs mer.

Summering

Ställ en fråga

Har du en teknisk fundering du går och grubblar på? Det låter ju onödigt.

Kommentera

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

Mer läsning

Hur fungerar blockkedjor och kryptovalutor såsom Bitcoin?

Trots att det spåddes bli en instabil fluga har kryptovalutor exploderat mer och mer sedan den första Bitcoin-transaktionen genomfördes i slutet av 2009. Men hur fungerar allt och vad är egentligen en blockkedja?

Kom igång med Managed WordPress Hosting hos Templ

Att starta upp och driva en lyckad WordPress-hemsida kräver så mycket mer än själva hemsidan. Därför kan det vara värt att satsa på en så stabil hosting-teknik som möjligt.

Blockera alla webbsidor utom en eller några stycken

Vill du ställa in så bara en eller några få webbsidor går att komma åt via datorns webbläsare? Här går vi igenom ett relativt enkelt sätt att åstadkomma detta i Windows 10!

Det senaste

Tester

Fråga »

Det senaste

Missa inget : Följ oss på Instagram

Send this to a friend