Vad är egentligen Swift, hur fungerar tjänsten och varför är den viktig?

Gillar du artikeln? Stöd sajten med en Swish om du vill.

Det senaste

Roborock lanserar robotdammsugare med arm och gripklo

När nyheterna hos robotdammsugare så börjat koncentreras till upprepanden av ökad sugkraft och bättre mopprengöring vände Roborock precis uppochned på alltsammans med nya Saros Z70 - som kan plocka upp saker helt på egen hand.

Under den senaste veckan har plattformen Swift kommit att bli ordentligt omtalad. Men vad är egentligen Swift, hur fungerar tjänsten och varför är den så viktig?

Efter den senaste veckans händelseutveckling i Ukraina har en mängd länder krävt att Ryssland ska uteslutas från transaktionstjänsten Swift. Något som sägs göra det mycket svårare för Ryssland att genomföra affärer med omvärlden. Så hur fungerar Swift och vem bestämmer egentligen att någon ska stängas av från tjänsten?

Om inget annat specifikt anges är samtlig information i denna artikel hämtad från Swifts egen webbsida samt undersidor.

En gränsöverskridande meddelande- och betalningsplattform

Swift, som står för Society Worldwide Interbank Financial Telecommunications, är varken en bank eller ett företag. Istället är det, lite likt svenska Swish, en gemensam tjänst för att på ett säkert sätt skicka både information om betalningar samt andra meddelanden. I detta fall över landsgränser. Swift grundades redan år 1973 av 239 banker från 15 olika länder. Idag används systemet av mer än 11 000 banker i 200 länder världen över.

Tekniskt består Swift-plattformen av lite olika delar. Dels själva systemet som kallas för just Swift. Tidigare talade man även om Swift-koder, vilket var en specifik kod varje ansluten bank blev tilldelad för att kunna identifiera just den banken. Dessa utgör fortfarande grunden för systemet, men numera används istället oftast namnet BIC (Business Identifier Code) (källa).

Swift - BIC - Betalsätt
Swift är kortfattat ett system som gör det möjligt för meddelanden och pengar att nå rätt person och konto, i rätt bank, i nästan vilket land som helst.

Beroende på om en överföring görs inom EU-länder eller till övriga världen används också lite andra faktorer för att säkerställa att skickad information kommer rätt. Inom EU är det vanligt att man använder sig av ett så kallat IBAN-nummer i kombination med BIC-koden för att skicka informationen till rätt bank. IBAN, som står för International Bank Account Number, är en internationellt accepterad standard för att identifiera bankkonton vid transaktioner mellan olika EU-länder (och några till) (källa).

För Swift-överföringar till exempelvis USA används istället för IBAN en typ av nationellt clearing-nummer (även kallat routing-, fedwire- eller bankkontorsnummer) tillsammans med BIC. Via clearing-numret styrs sedan informationen till korrekt konto och bank (källa).

Vid sidan av Swift finns också det så kallade SEPA-nätverket (Single Euro Payments Area). Detta är en tekniskt liknande plattform som används uteslutande för att överföra Euro direkt mellan konton hos olika banker i anslutna länder. SEPA används av majoriteten av länderna i Europa, bland annat Sverige. För överföringar i Euro mellan dessa länder behövs endast IBAN-numret för att pengarna ska hitta till rätt konto (källa).

Internationella överföringar innan Swift

Innan Swift var det främst så kallade telegrafiska överföringar (ibland kallade Telex-överföringar) som användes för att skicka information internationellt mellan banker. Även om Telex fungerade (och fortfarande till viss del existerar) var det kantat av en hel del problem såsom långsam överföringstid, ifrågasatt säkerhet och en stor möjlighet till felaktiga överföringar pga. mänskliga tolkningsmisstag (källa).

Så fungerar Swift rent tekniskt

Det finns en hel del tekniska steg i en transaktion via Swift-systemet. Det är även viktigt att ha i bakhuvudet att Swift i sig faktiskt inte överför några pengar, utan dessa skickas direkt mellan bankernas konton. Swift används istället som en typ av adressbok och meddelandetjänst för att både pengar och vanliga meddelanden mellan bankerna ska hitta rätt. I korthet går en Swift-överföring av exempelvis en valuta till en annan att bryta ned i några huvudsteg (källa).

  1. Bevisa vem man är: Enligt gällande lagar och regler för penningtvätt behöver varje avsändare som använder Swift vara identifierad på något sätt. Har du ett konto hos en svensk bank räcker detta ofta som identifiering. Annars är det vanligt att man exempelvis behöver skicka in en bild på ID-handling eller körkort.
  2. En växlingskurs fastställs: För att kunna skicka pengar som ska omvandlas till en annan valuta behöver en så kallad växlingskurs låsas för överföringen. Det vill säga hur mycket av den nya valutan pengarna är värda när de kommer fram. Detta görs i regel automatiskt. Detta steg är endast nödvändigt om valutan som skickas faktiskt ska växlas till en annan valuta.
  3. Swift-tjänsten används: Ett meddelande skickas nu via Swift-tjänsten från banken som ska skicka pengar till banken som ska ta emot pengar. Via systemet bestäms sedan elektroniskt om överföringen ska äga rum och till och från vilka konton pengarna ska skickas. Här görs även ytterligare kontroller för att säkerställa att all information verkar vara korrekt ifylld samt att båda bankerna är anslutna till Swift etc.
  4. Med eller utan mellanhänder: Om både den skickande och den mottagande banken har ett direkt ekonomisk samarbete via så kallade Nostro– och Vostro-konton (en typ av bokföringskonton som möjliggör att transaktioner går snabbare att genomföra) bestäms även att överföringen kan göras via dessa. Om bankerna inte har ett direkt ekonomisk samarbete och saknar Nostro-/Vostro-konton behöver Swift-systemet leta på en eller flera så kallade ”mellanhänder”. Detta är kortfattat banker som på ett eller annat sätt har direkt ekonomiska samarbeten med någon av de banker mellan vilka överföringen ska göras. Beroende på hur många mellanhandsbanker som behöver användas, desto dyrare blir överföringen och desto längre tid tar den.
  5. Mottagande och växling av valuta: Innan pengarna kan skickas iväg till den mottagande banken behöver de först tas emot av den skickande banken och i fallet att en valutaväxling ska göras, också konverteras till den valuta den mottagande banken instruerats att den ska motta.
  6. Överföringen skickas: När alla säkerhetskontroller är färdiga och pengarna eventuellt är växlade till korrekt valuta överförs så den överenskomna summan från kontot hos den ena banken till kontot hos den andra. Notera som sagt att Swift inte används för själva överföringen, utan endast för att bestämma enligt vilka villkor överföringen görs. Beroende på hur många mellanhänder som blir involverade i överföringen tar den också olika lång tid. Allt från cirka en till fyra dagar.

Det inte finns någon officiell steg-för-steg-guide för hur en överföring via Swift görs. Ovanstående är min egen tolkning utifrån den information som finns att finna om systemet samt kringliggande grunder för att man ska få skicka pengar till andra länder.

Vem äger Swift?

Swift ägs som sagt av samtliga involverade parter vilka också har möjlighet att ta gemensamma beslut för hur tjänsten ska användas. Grunden för tjänsten har dock sin bas i Belgien men styrs och bevakas som sagt av samtliga medlemsländer och flertalet centralbanker både i och utanför Europa.

Får man bara utesluta ett land eller en bank från Swift?

I och med att Swift ägs och kontrolleras av samtliga involverade parter krävs det någon form av överenskommelse, samt ultimat ett beslut på EU-nivå, som tvingar Belgien att följa de nya bestämmelserna kring vilka banker som får och inte får vara med i Swift.

Så utifrån detta och om tillräckligt många användarländer är överens går det att stänga av banker och ultimat även länder från tjänsten. Just Swift-tjänsten själva får dock inte ta dessa beslut. Utan de är som sagt tvingade att följa belgisk lag, som i sin tur (i detta fall) är tvingad att följa bestämmelserna från EU.

Har något land tidigare uteslutits ur Swift?

Inte ett helt land. Däremot uteslöts i mars 2012 vissa banker och andra finansiella institutioner i Iran som blivit sanktionerade i följderna av landets kärnvapenprogram.

Vad innebär en uteslutning från Swift?

Det har i flertalet medier talats om hur en uteslutning från Swift är bland den hårdaste ekonomiska sanktionen man kan utsättas för. Sett till tjänstens omfattning och hur den används av så många och till så mycket är detta, utan att spekulera allt för mycket, troligen ett välgrundat argument.

När det kommer till just Ryssland är, enligt en artikel från Dagens Industri, exempelvis mer än hälften av landets finansinstitut medlemmar i Swift. Att omöjliggöra transaktioner via tjänsten skulle därför, gissningsvis, påverka landet en hel del.

Viktigt att ha i bakhuvudet här är ju även att en uteslutning ur Swift inte bara påverkar det land eller de banker som utesluts, utan även möjligheterna för andra länder, banker och instanser att exempelvis få betalt för importkostnader och ta emot andra betalningar från landet i fråga. Något som i sin tur, eventuellt, kan få en inverkan på den övriga världshandeln.

Utvalda produkt- och återförsäljarlänkar i vissa av artiklarna på enkelteknik.se är affiliate-länkar. När ett köp, inom en viss tid, görs via en eller flera av dessa länkar erhåller sajten en mindre provisionsdel på köpesumman. Läs mer.

Lämna ett svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

Du kanske även gillar

Det senaste

Roborock lanserar robotdammsugare med arm och gripklo

När nyheterna hos robotdammsugare så börjat koncentreras till upprepanden av ökad sugkraft och bättre mopprengöring vände Roborock precis uppochned på alltsammans med nya Saros Z70 - som kan plocka upp saker helt på egen hand.

Vad gör de olika tangenterna på ett Chromebook-tangentbord?

Precis noterat att symbolerna på datorns tangentbord ser annorlunda ut på din Chromebook-dator jämfört med din tidigare Windows- eller Mac-variant? Här går vi igenom vad de olika knapparna har för funktion.